Plankan i huvudet

När jag skulle till jobbet igår kväll (måndag) skulle jag få skjuts av far.
Far ville ha en hylla av mej som jag annars hade tänkt dumpa av på tippen. Jag tog med plankan ut till far. När far inte var där nere med bilen när jag kom ner, ställde jag plankan mot ett stängsel medan Minna sms;ade om att Adolf köper Judar på T9. Medans jag svarade på detta stenålders sms (Visserligen kommer Minna från Halmstad, så man får ha överseende med att vissa saker landar lite senare där nere)ser jag någonting väldigt svart och rektangulärt flyga över mitt blickfång. När jag tittar upp är det redan försent.

KAABOOOM!

Hyllan/plankan in my head. Rakt i pallet.

Min första reaktion blev att lägga av ett riksfnitter och tala om högt för mej själv att jag är en fjant. Därefter ställer jag upp plankan igen mot stängslet (Ja, under fnittret vilade plankfan mot min skalle) och tycker synd om den söta bulan jag har åsamkat mej.

I ögonvrån ser jag då en herre med hund som går och fnittrar för sej själv.
Jag tror han såg min olycka. Och vilket svin som inte kom till min undsättning! Inga gentlemän i mina hoods inte!